Sommaren 2015 gjorde Gull-Britt och jag, Åke, en resa till Nordkap och Lofoten.
Vi vill med denna blogg dela med oss av våra upplevelser.
Vi vill med denna blogg dela med oss av våra upplevelser.
Dag 1:
Vi startade från Malmköping på söndag fm. Med siktet på Hudiksvall. 55:an mot Strängnäs och Enköping. Vidare mot Heby där 56:an tog vid upp mot Gävle. Därefter blev det E4 resten av vägen.
I Hudiksvall ställde vi oss i hamnen. En populär plats för husbilar.
Vi startade från Malmköping på söndag fm. Med siktet på Hudiksvall. 55:an mot Strängnäs och Enköping. Vidare mot Heby där 56:an tog vid upp mot Gävle. Därefter blev det E4 resten av vägen.
I Hudiksvall ställde vi oss i hamnen. En populär plats för husbilar.
Ingen ställplats med el och sånt, men med två välskötta majjor. En serviceplats höll på att byggas. Så till nästa år kanske det finns plats för tömning av latrin och gråvatten. Den blivande stationen var försedd med kodlås, så det kanske blir någon form av avgift för nyttjande.
En promenad i stadens äldre delar var en givande upplevelse. En mysig liten stad, faktiskt.
En promenad i stadens äldre delar var en givande upplevelse. En mysig liten stad, faktiskt.
Dag 2, 3 och 4.
Vi fortsatte E4 norrut. Efter ett stopp under måndagen i Hörnefors hos barn och barnbarn, gick färden vidare på tisdagen mot Piteå Havsbad. En camping som tillhör de saker man ”måste” besökt.
Vi kan inte påstå att vi hade tur med vädret. Det regnade väldigt mycket första dagen. Andra dagen på campingen, onsdag, upphörde regnet lagom till Diggelogänget skulle uppträda på kvällen.
Campingen har verkligen allt! I alla fall för barnen. Lekhus, tivoli och äventyrsbad. Så de slipper sitta och glo i en husvagn en regning dag. En dröm även för småbarnsföräldrar.
Vi fortsatte E4 norrut. Efter ett stopp under måndagen i Hörnefors hos barn och barnbarn, gick färden vidare på tisdagen mot Piteå Havsbad. En camping som tillhör de saker man ”måste” besökt.
Vi kan inte påstå att vi hade tur med vädret. Det regnade väldigt mycket första dagen. Andra dagen på campingen, onsdag, upphörde regnet lagom till Diggelogänget skulle uppträda på kvällen.
Campingen har verkligen allt! I alla fall för barnen. Lekhus, tivoli och äventyrsbad. Så de slipper sitta och glo i en husvagn en regning dag. En dröm även för småbarnsföräldrar.
Dag 5.
Vidare norrut. Vid Luleå tog vi 97:an mot Jokkmokk. En vacker väg utmed Luleälven.
Synd att vägarbeten förstör upplevelsen, då det bitvis var att köra på grovt bärlager i några hundra meter. Sen asfalt igen i kanske 1 km, och återigen denna grus/stenväg. Inga maskiner eller arbetare inom synhåll. Så var det på många vägar i Norrbotten. Vaffö gör di så?
Vidare norrut. Vid Luleå tog vi 97:an mot Jokkmokk. En vacker väg utmed Luleälven.
Synd att vägarbeten förstör upplevelsen, då det bitvis var att köra på grovt bärlager i några hundra meter. Sen asfalt igen i kanske 1 km, och återigen denna grus/stenväg. Inga maskiner eller arbetare inom synhåll. Så var det på många vägar i Norrbotten. Vaffö gör di så?
Ett stopp vid Polcirkeln var ett måste, innan vi körde in till Jokkmokk. Där vi besökte samemuseet, och även käkade lunch i deras restaurang.
Efter ett litet stopp vid Purjos gamla kraftverk anlände vi på em till Gällivare Camping. En liten mysig camping där vi fick en plats med fin utsikt mot en liten älv/å.
Efter ett litet stopp vid Purjos gamla kraftverk anlände vi på em till Gällivare Camping. En liten mysig camping där vi fick en plats med fin utsikt mot en liten älv/å.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Dag 6.
Nu skulle det bli E45 ända upp till Finska gränsen och Karesuando. Det är nu renarna börjar dyka upp på vägen. Som tur är rusar de inte upp på vägen, som rådjur och älg, utan de kliver upp sakta och bekymmerlöst strosande. Så man hinner se dem i god tid.
Vi körde av E45 vid Mertajärvi, in på en grusväg till en mysig plats vid en sjö, för lunch.
Där fanns det knott i massor. Innan vi hunnit smörja in oss så blev vi (läs jag) bitna.
Efter Karesuando svängde vi mot öster till Palojoensuu, och tog finska 93 mot Norge och hela vägen till Alta. (Vägen har samma nummer i Norge.) Sista biten mot Alta var en fantastisk upplevelse. Vilka berg! Synd att men måste styra, och inte kunde ta in allt.
Nu skulle det bli E45 ända upp till Finska gränsen och Karesuando. Det är nu renarna börjar dyka upp på vägen. Som tur är rusar de inte upp på vägen, som rådjur och älg, utan de kliver upp sakta och bekymmerlöst strosande. Så man hinner se dem i god tid.
Vi körde av E45 vid Mertajärvi, in på en grusväg till en mysig plats vid en sjö, för lunch.
Där fanns det knott i massor. Innan vi hunnit smörja in oss så blev vi (läs jag) bitna.
Efter Karesuando svängde vi mot öster till Palojoensuu, och tog finska 93 mot Norge och hela vägen till Alta. (Vägen har samma nummer i Norge.) Sista biten mot Alta var en fantastisk upplevelse. Vilka berg! Synd att men måste styra, och inte kunde ta in allt.
Vi stannar på Solvang Camping. Litet mysigt ställe. Lite torftigt, men OK.
Då vi varit utan täckning sen Luleå (Telenord) inköptes ett norskt kontankort, så vi återigen kunde vara civiliserade. I norra Norge var det också lite sämre med täckning, men det gick till och från.
Då vi varit utan täckning sen Luleå (Telenord) inköptes ett norskt kontankort, så vi återigen kunde vara civiliserade. I norra Norge var det också lite sämre med täckning, men det gick till och från.
Dag 7.
Anlände till Nordkap vid 13-tiden. Nordkap, ytterligare ett av de ”måsten” som skall besökas. Det var mycket uppförsbacke denna dag. Lite dimma när vi kom fram, men som lättade något framåt kvällen.
Anlände till Nordkap vid 13-tiden. Nordkap, ytterligare ett av de ”måsten” som skall besökas. Det var mycket uppförsbacke denna dag. Lite dimma när vi kom fram, men som lättade något framåt kvällen.
Besök i utställningshallen och fotografering av oss vid monumentet, var ett måste. På natten låg det en del slöjmoln vid horisonten, så man kunde inte se när solen ”studsade” mot vattenytan. Men man kunde se och uppleva ljuset i alla fall.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Dag 8.
Avfärd från Nordkap i tät, verkligen tät, dimma. Fick krypköra då sikten var kanske 20 meter, så länge vi var på hög höjd. Det blev samma väg tillbaka till Alta. Denna gång stannade vi på Alta Camping. Det fanns tre campingar bredvid varandra, och denna låg i mitten. En verklig trevlig och fin prisbelönt camping. Som, förutom vanligt kök, hade ett grillhus med fri grill, vilket utnyttjades.
Avfärd från Nordkap i tät, verkligen tät, dimma. Fick krypköra då sikten var kanske 20 meter, så länge vi var på hög höjd. Det blev samma väg tillbaka till Alta. Denna gång stannade vi på Alta Camping. Det fanns tre campingar bredvid varandra, och denna låg i mitten. En verklig trevlig och fin prisbelönt camping. Som, förutom vanligt kök, hade ett grillhus med fri grill, vilket utnyttjades.
Dag 9.
Vi färdas utmed E6. En vacker väg med otroliga vyer. (Allt verkar föresten vara vackert i Norge)
Solen sken när vi rastade utmed fjorden vid Sörkjosen. Så vi beslöt att inte åka så länge denna dag, utan istället njuta av solen. Vid Rotsundelelv tog vi in på en undanskymd camping, som drevs av en äldre dam. Det fanns inte många eluttag, så vi klarade oss utan. Det var en härlig natur i omgivningen som vi traskade runt i.
Vi färdas utmed E6. En vacker väg med otroliga vyer. (Allt verkar föresten vara vackert i Norge)
Solen sken när vi rastade utmed fjorden vid Sörkjosen. Så vi beslöt att inte åka så länge denna dag, utan istället njuta av solen. Vid Rotsundelelv tog vi in på en undanskymd camping, som drevs av en äldre dam. Det fanns inte många eluttag, så vi klarade oss utan. Det var en härlig natur i omgivningen som vi traskade runt i.
Dag 10.
Vi hade för avsikt vika av E6 för att ta oss upp till Gryllefjord och åka färja till Andenes. Men vi ville även till Tromsö. Det kändes lite kymigt att åka upp till Tromsö, och sedan ner till E6 igen. Men min navigator visade en annan väg när jag knappade in Tromsö som destination. Den ville köra över vattnet. En koll med damen på campingen, och vi fick det bekräftat att det gick två färjor den vägen.
Så vid Olderdalen tog vi en färja över Storfjorden till Lyngseidet på ön Lyngen. Körde till Svensby och ytterligare en färja över Ullfjorden till Breivikeidet på ön Troms. Sen väg 91 till Tromsö. Det var en mäktig upplevelse att åka båt mellan dessa höga fjäll, som fortfarande hade snö på topparna.
Vi hade för avsikt vika av E6 för att ta oss upp till Gryllefjord och åka färja till Andenes. Men vi ville även till Tromsö. Det kändes lite kymigt att åka upp till Tromsö, och sedan ner till E6 igen. Men min navigator visade en annan väg när jag knappade in Tromsö som destination. Den ville köra över vattnet. En koll med damen på campingen, och vi fick det bekräftat att det gick två färjor den vägen.
Så vid Olderdalen tog vi en färja över Storfjorden till Lyngseidet på ön Lyngen. Körde till Svensby och ytterligare en färja över Ullfjorden till Breivikeidet på ön Troms. Sen väg 91 till Tromsö. Det var en mäktig upplevelse att åka båt mellan dessa höga fjäll, som fortfarande hade snö på topparna.
I Tromsö gick vi omkring i de äldre kvarteren, och var ner vid hamnen och såg dessa väldiga fiskebåtar. Käkade glass och botaniserade bland stånden på torget.
Vi fortsatte till Brensholmen på ön Kvalöyas syd/västra sida, för att åka ytterligare en färja till Bothamn på ön Senja. Det var många andra som hade samma tanke. Kön till färjan var lång, och färjan gick inte så ofta. De som stod några platser framför oss i kön hade inte fått plats på förra färjan. Så det blev många timmars väntan för dem. Men vädret var bra. Så vi passade på att njuta av solen. Och kolla på renarna som knallade runt bland bilarna.
Vi fortsatte till Brensholmen på ön Kvalöyas syd/västra sida, för att åka ytterligare en färja till Bothamn på ön Senja. Det var många andra som hade samma tanke. Kön till färjan var lång, och färjan gick inte så ofta. De som stod några platser framför oss i kön hade inte fått plats på förra färjan. Så det blev många timmars väntan för dem. Men vädret var bra. Så vi passade på att njuta av solen. Och kolla på renarna som knallade runt bland bilarna.
När vi kommit över till Bothamn och Senja var det som att köra i ett sagoland. Vi fricampade på ett fält vid Mefjordens strand. Helt sagoligt.
.
.
.
.
.
Dag 11.
Med tanke på gårdagens kö vid färjan, bestämde vi oss för att åka iväg till Gryllefjord och ta frukosten i kön i hamnen. Det visade sig vara en god tanke, då det blev en lång kö rätt snart. Första färjan skulle gå 10.00, och nästa kl.15.00. Men det var en större färja, och personalen duktiga på att packa, så jag tror alla kom med. Men det kändes tryggt att vara bland de första i kön.
Färjan tar inte alla kreditkort. Men det finns en matvarubutik och uttagsautomat i hamnen.
Nu var vi tillbaka på vår ursprungliga rutt. Och vi var glada att vi tog vägen över Senja. Några mil kortare, och mycket att uppleva. Nu gick färden söderut, för att ansluta till E10 som skulle ta oss ut mot Lofoten. Det blev många, men tjusiga, mil denna dag, och avslutade inte förrän vid Lyngsvärstranda, och Lyngsvär Camping. En camping med alla bekvämligheter. Passade på att köra en maskin tvätt där.
Med tanke på gårdagens kö vid färjan, bestämde vi oss för att åka iväg till Gryllefjord och ta frukosten i kön i hamnen. Det visade sig vara en god tanke, då det blev en lång kö rätt snart. Första färjan skulle gå 10.00, och nästa kl.15.00. Men det var en större färja, och personalen duktiga på att packa, så jag tror alla kom med. Men det kändes tryggt att vara bland de första i kön.
Färjan tar inte alla kreditkort. Men det finns en matvarubutik och uttagsautomat i hamnen.
Nu var vi tillbaka på vår ursprungliga rutt. Och vi var glada att vi tog vägen över Senja. Några mil kortare, och mycket att uppleva. Nu gick färden söderut, för att ansluta till E10 som skulle ta oss ut mot Lofoten. Det blev många, men tjusiga, mil denna dag, och avslutade inte förrän vid Lyngsvärstranda, och Lyngsvär Camping. En camping med alla bekvämligheter. Passade på att köra en maskin tvätt där.
Dag12.
Vi fortsatte vidare ut mot Lofotens södra del. Stannade för en lunch på restaurang Underhuset i en trevlig liten fiskeby på Sakrisöya. Vidare ner till Å, Lofotens yttersta del. Där tar vägen slut.
Vi fortsatte vidare ut mot Lofotens södra del. Stannade för en lunch på restaurang Underhuset i en trevlig liten fiskeby på Sakrisöya. Vidare ner till Å, Lofotens yttersta del. Där tar vägen slut.
Så vi vände åter till Moskenes hamn där båten senare skulle ta oss över till fastlandet och Bodö. Färjan är en person- och bilfärja. Typ gotlandsfärjan, fast mindre. Vi tog kvällsfärjan, och resan tog runt 4 tim. Vid Bodö körde vi ca 3,7 mil, och hittade en kanonfin asfalterad plats för natten. (N 67.33076°-O 015.16225°)
Dag 13.
Sovmorgon. Men sen gick resan mot Sverige på väg 95. Vi stannade vid polcirkelns rastplats och grillade en lunch. Provianterade i Arjeplog. Tog en liten runda i Arvidsjaur och fortsatte till Slagnäs Camping. En trevlig och fin camping intill Skellefteälven, där det går att ta en promenad på en spång utmed forsen.
Det märktes att vi var tillbaka i Sverige och Norrbotten. Körning på bärlager igen. När det regnar blir det skitit, annars dammade det. Men skakar gör det i bägge fallen, fast man kör sakta. Kylskåpet slutade att fungera på gas. Troligen var brännaren alldeles full med damm, förutom det sot som är normalt. Fungerade igen efter renblåsning.
Sovmorgon. Men sen gick resan mot Sverige på väg 95. Vi stannade vid polcirkelns rastplats och grillade en lunch. Provianterade i Arjeplog. Tog en liten runda i Arvidsjaur och fortsatte till Slagnäs Camping. En trevlig och fin camping intill Skellefteälven, där det går att ta en promenad på en spång utmed forsen.
Det märktes att vi var tillbaka i Sverige och Norrbotten. Körning på bärlager igen. När det regnar blir det skitit, annars dammade det. Men skakar gör det i bägge fallen, fast man kör sakta. Kylskåpet slutade att fungera på gas. Troligen var brännaren alldeles full med damm, förutom det sot som är normalt. Fungerade igen efter renblåsning.
Dag 14.
Fortsätter söderut på E45. Fotografering vid Vildmannen i Storuman. Liten rundvandring i Vilhelmina, och vi stannade för natten i Strömsund. Campingen har två områden. Ett äldre som hade sunkiga servicehus. Bättre på det nyare området, men det var samma pris på bägge.
Fortsätter söderut på E45. Fotografering vid Vildmannen i Storuman. Liten rundvandring i Vilhelmina, och vi stannade för natten i Strömsund. Campingen har två områden. Ett äldre som hade sunkiga servicehus. Bättre på det nyare området, men det var samma pris på bägge.
Kvällen fördrevs av att titta på cruising med gamla fordon i stan. Bilar, traktorer, mopeder och buss.
Och kvällen var fantastisk. Det är fint i Sverige också.
Och kvällen var fantastisk. Det är fint i Sverige också.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Dag 15.
Vidare söderut på E45. Lunch i Sveg på restaurang Björnen i folkets hus. Checkade in på Orsa Camping på em. Orsayran som är på onsdagar smittade av sig på campingen. Några musikanter strålade samman vid husvagnarna och började spela tillsammans. Flera anslöt, så det blev en liten miniyra. Jättetrevligt.
Vidare söderut på E45. Lunch i Sveg på restaurang Björnen i folkets hus. Checkade in på Orsa Camping på em. Orsayran som är på onsdagar smittade av sig på campingen. Några musikanter strålade samman vid husvagnarna och började spela tillsammans. Flera anslöt, så det blev en liten miniyra. Jättetrevligt.
Dag 16.
Liten vandring på stan. Annars tog vi det lugnt. På kvällen var vi på Allsång med Calle Moreus.
Liten vandring på stan. Annars tog vi det lugnt. På kvällen var vi på Allsång med Calle Moreus.
Dag 17.
Checkade ut från Orsa med siktet inställt på Frykenbadens Camping vid sjön Fryken, nära Kil.
Körde E45 och 62:an utmed Klarälven. Frykenbadens Camping är en populär plats. Rent och fint samt mysigt läge.
Checkade ut från Orsa med siktet inställt på Frykenbadens Camping vid sjön Fryken, nära Kil.
Körde E45 och 62:an utmed Klarälven. Frykenbadens Camping är en populär plats. Rent och fint samt mysigt läge.
Dag 18.
En trevlig cykeltur förbi Frykens Gamla Station, in till Kil där vi käkade lunch på Kils Hotell.
Bangolfbanan på campingen var av det moderna stuket med vallar och bunkrar. Vi vann varsin gång, som tur var.
En trevlig cykeltur förbi Frykens Gamla Station, in till Kil där vi käkade lunch på Kils Hotell.
Bangolfbanan på campingen var av det moderna stuket med vallar och bunkrar. Vi vann varsin gång, som tur var.
Dag 19.
Hemfärd. En lunch vid Glanshammar var det enda stoppet.
Nu återstod det bara att tvätta bilen ren igen. Norrbottens grus från sidorna och mygg från fronten.
Men vi var helt nöjda med vår turne.
Hemfärd. En lunch vid Glanshammar var det enda stoppet.
Nu återstod det bara att tvätta bilen ren igen. Norrbottens grus från sidorna och mygg från fronten.
Men vi var helt nöjda med vår turne.
Erfarenhet:
Vår oro för att vägarna i Norge skulle vara dåliga och läskiga kom på skam. I alla fall i Nordnorge. Vägarna höll hög standard, med riktiga räcken där det behövdes. På sina håll var de lite smala och det kunde vara svårt att mötas. Framför allt på Lofoten. Men bara man höll tungan i rätt mun, så gick det bra.
Det blev mycket körning i tunnlar. Men inte det var några problem.
Så nu var norra delen av Norge avklarat. Om det blir en fortsättning med södra delen, får vi se.
Vår oro för att vägarna i Norge skulle vara dåliga och läskiga kom på skam. I alla fall i Nordnorge. Vägarna höll hög standard, med riktiga räcken där det behövdes. På sina håll var de lite smala och det kunde vara svårt att mötas. Framför allt på Lofoten. Men bara man höll tungan i rätt mun, så gick det bra.
Det blev mycket körning i tunnlar. Men inte det var några problem.
Så nu var norra delen av Norge avklarat. Om det blir en fortsättning med södra delen, får vi se.
Gull-Britt o Åke Jonsson