Äldre: 2019-07-01
Nyare: 2019-07-03Tisdag: Lite sval mulen morgon med lite regn, framåt dagen sol och 27°
Efter att ha tagit oss ut från den smala skogsvägen på berget, styrde vi glada i hågen mot Bilbao. Vi hade i förväg via appen bestämt oss för en stor ställplats i staden med plats för över 70 husbilar. Därfrån kunde vi ta bussen ner till de centrala delarna. Ställplatsen hade alla faciliteter utom WiFi, men det klarar vi oss fint utan tack vare 4G och slopade roamingavgifter (tack för det EU).
Tio mil går fort och vi var snart framme enligt vår GPS. Men inga husbilar eller parkering sågs till. Vi åkte lite längre, vände och sedan tillbaka. En arbetare på området upplyste oss om att ställplatsen var stängd och var nu en byggarbetsplats. Besvikna letade vi i appen och hittade en till, betydligt mindre med plats för 10 fordon. Men den verkade vara full med både bilar och husbilar.
Jaha, vad gör vi nu då? Camping? Den närmaste campingen låg uppe i bergen och vi ville inte göra en bergscamping igen. Så vi tog ett beslut att Guggenheimmuséet får vänta och letade fram en ställplats söderut, bort från bergen, i norra Riojaområdet.
Det visade sig vara en fin liten kommunal ställplats för 14 fordon. Helt gratis med vatten och tömning m m. El finns att köpa till för den som vill ha det. Samt ett trevligt litet samhälle, Elciego, strax innan Logrono, bland vingårdarna. Här träffade vi både engelsmän och tyskar och hade en trevlig eftermiddag och kväll. Sådana här ställplatser borde finnas i alla större orter.
Ställplatser ska ligga centralt i städer
På många håll i Sverige blandar man ihop ställplats med camping och lägger dem i utkanten. Då förstår man inte hur husbilsfolket reser. Vi vill in i stan, parkera, turista och shoppa, kunna övernatta och ladda el, vatten m m. För sen drar vi vidare. Därför har många centrala ställplatser regler om att man får stanna högst tre dygn.Om vi vill stanna längre så väljer vi kanske hellre en campingplats.